Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hofsbränningen tillböds att återfå, men vilkoren voro för
dryga.1
Det passade sig ej för monarken att betinga med sä
sturska och sin lagliga frihet omtänkta undersåtar.
Konungen kunde ej förmå sitt lifgarde, som då kamperade på
ladugårdsgärdet, att ingå i våldsamma anstalter emot
ständerna,2 derföre skyndades att få dem åtskilda. En
angelägen resa föregafs vara besluten, och som ständerna ej ville
ytterligare sätta sig emot konungen, fogade de sig i tiden
och slöto riksdagen inom den i grundlagen utsatte tid, då
till konungens afgörande lemnades både allmänna och
enskilda besvär.
Strax efter riksdagens slut, företog konungen resan, först
till Karlskrona och sedan till .lägret i Skåne. Danska
kronprinsen gjorde sin farbror ett besök och bepryddes med
svenska serafimer-orden. Konungen reste sedan öfver till
Seland, der ett danskt läger besågs.
Denna sommar gjorde ock svenska kronprinsen en resa
till Karlskrona, derifrån genom Skåne till Göteborg, och
sedan genom Yestergötland, Nerike och Södermanland till
Stockholm (m).
Yid slutet af detta år nedlade baron Liljencrantz sitt
embete som finans-minister och inkallades i rådet. Baron
Ruuth, för detta landthushållare i Skåne, och nu hertig Karls
första stallmästare, utnämdes till dess efterträdare.
Yid riksdagens hastiga afslutande detta år är följande
att anmärka: att ryska, danska och preusiska ministrarne
arbetade emot konungamagtens utvidgande.
Sedan ständerne ej velat ingå i nya tillskott, vidtog
konungen en plan till erhållande af penningar, som har få sina likar.
1787.
Började vederbörande finna, att kronobrännerierna voro
mindre lönande, och att till deras vidmagthållande
erfordrades en betydlig summa penningar. I anseende dertill blef
husbehofsbränningen städerna och landet tillbuden, emot vissa
spann mal på hvarje bränntunna i arende årligen, som med
1788 borde taga sin början.
1 Se »Skildring af 1786 års riksdagx> af C. Fr. TYcern sid. 81 —92.
2 Se »Fersens Skrifter» 6.94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
