Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Scholander berättar sig hafva hört af äldre
herrar, t. ex. hofkamrer Ulrik och grosshandlar Fredrik
Sterky omtalas, hur man till muntra herrkalas ofta för
ytterligare munterhets skull inbjöd Bellman, hvilken då, snart
uppspelad, genom sina tillställningar och improvisationer
roade gästerna.1
I Carléns upplaga af Bellmans skrifter finnes under
namn af »Gröna Lund» aftecknadt ett i Djurgårdsstaden
beläget hus nästan midt emot Hasselbacken. I denna
bygg-ning hölls dock 1820 den så kallade Djurgårdsskolan.
Såsom lärare vid densamma bodde och tjenstgjorde utgifvaren
derstädes från November 1819 till Augusti i822. Men han
hörde derunder aldrig omtalas, att detta ställe varit
Bellmans »Gröna Lund», ej heller att denne plägat der vistas.
Rummen voro dessutom så små, att de föga egnade sig för
dylika förlustelse-orter. Utgifvaren satt då mången
sommarafton under den nu så kallade Bellmanseken, men hörde
henne aldrig under sådant namn omtalas. Han umgicks
under dessa år ganska mycket med de tre utmärkta
Bellmans-beundrarne Hammarsköld, Dahlgren och Sondén och har
under samma ek i sällskap med de två sistnämde och några
andra liksinnade vänner många gånger sjungit Bellmans
epistlar. Men ingen bland oss viste det minsta om, att detta
ställe var hans Gröna Lund eller nämnde träd hans sä
kallade ek. Månne ej båda uppgifterna äro alster af en senare
tids mytbildning?
Bellman fick d. 13 Febr. 1793 till gåfva af regeringen
33.16 rdr specie och flere gånger samma belopp. Bellman
1 I Fryxells berättelser (del. 45 sid. 192) står anfördt som sägen
nedanstående af Exc. Matliias Rosenblad fälda yttrande: »så, skall
man nu resa minnesvård åt Bellman! jag har sett (len herrn ligga i
rännstenen». — Uppträdet är verkligt, orden äro uttalade af
Rosenblad och hörda af riksantiquarien B. E. Hildebrand.
Den i Fryxells Berättelser (del. 45 sid. 143, 144) nämnda
versifierade brefvexlingen mellan Schröderheim och Bellman finnes med
nägon olikhet i redaktionen tryckt; (se Ur en samlares papper 1.83—
9l); likaså ett rimmadt bannebref från Bergklint till Schröderheim
(Samma ställe 1.23). Dessa tre bref äro betecknande för tonen och
lefnadssättet på den tiden inom vissa kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
