Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skref Nolcken, att alla regementen, som här äro, finna sig
långt ifrån att vara kompletta. Dessa ord äro i afskriften
utelemnade.
Nolcken hade förut skickat en lista öfver de vid
Petersburg samlade tropparna. Han skref nu att denna lista är
tvifvelsutan äfven så litet pålitlig ehuru
öfverensstäm-mande med en till kejsarinnan inlemnad rapport och att hög
bemälte prinsessa var sjelf öfvertygad om dess rigtighet. —
–-— Ur denna uppgift har afskriften uteslutit de här
med fetstil tryckta orden.
I både ur- och afskriften lästes: att kejsarinnan var
uppfyld af agg mot Gustaf den tredje; men tiden att låta
det utbrista tyckes ej vara kommen. Sista meningen är i
afskriften med blyers understruken.
Redan d. 22 Maj eller dagen efter Morians hemkomst
blef riksrådet sammankalladt. Hiärne, Bjelke, Beckfriis,
Falkenberg, Karl Sparre, Fredr. Sparre, Oxenstjerna,
Ridder-stolpe och konungen. Inga sekreterare fingo tillträde.
Oxenstjerna förde protokollet.
Konungen talade om sin allmänt kända kärlek till
freden, om Rysslands fiendtliga stämplingar, uppläste som bevis
utdrag ur Tsolckens bref allt från d. 26 Okt. 1787 samt
Nolckens med Morian nu ankomna bref (Originalet eller den
stympade afskriften nämnes ej). Sjelfva brefven framlades
ej inför rådet, utan blefvo efter uppläsningen äter stoppade
i konungens ficka. Tillika anfördes hvarjehanda krigsrykten.
Gustaf sade sig af sådan anledning beslutat sätta sig i
kraftigt försvarstillstånd. Rådet berömde hans
fosterlandskärlek, men menade, att man genom ömsesidiga förklaringar
kunde häfva missförståndet och undvika rustningar och krig.
Gustaf ansåg underhandling ändamålslös, t. o. m. skadlig;
ty Ryssland kunde under tiden rusta sig än bättre, och
svenskarnas ifver kunde svalna, hvarjemte Turkiet fordrade
Sveriges hjelp. Bäst derför sätta sig genast i
försvarstillstånd. Karl Sparre och Bjelke biföllo, likaså de andra.1
Konungen säges hafva i bref till Armfelt beskrifvit
uppträdet så: »dessa gamle peruker hafva helt och hållet snärt
1 Detta protokoll finnes ej bland de vanliga utan i de så kallade
hemliga protokollen på riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
