Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hastfehr skrifvet bref, som innehöll befallning och
föreskrifter om detta låtsade anfall, och huru det skulle verkställas;
men att detta bref på sista åren försvunnit.
4:o) Hastfehr, som 1788 fick af Gustaf uppdraget att
medelst de i Sverige förfärdigade ryska drägterna låta
anställa infallet vid Pumala; — visade före afresan från
Stockholm för komissarien D. Ek konungens ordres härom. Ek
såg underskriften men läste ej skriften. Under början af
kriget öppnade Hastfehr brefvexling med ryska generalen
Igelström, skref sjelf till Gustaf den tredje deroin, hvilken
i sitt svar gillade åtgerden. Sedan blef Hastfehr fängslad
som delaktig i stämplingarna med Ryssland och förd till
Stockholm. Der besöktes han i fängelset af sin
kommissio-när, samme Ek, för hvilken han visade oro, men litade på
konungens bref, hvilket han hade qvar. Inför domstolen
anklagad för brefvexlingen med Igelström, erbjöd han sig
att dagen derpå visa Gustaf den tredjes skriftliga
frikän-nelse. Om natten blef den honom frånstulen, och han sjelf
sedermera dömd till landsflykt1. Han troddes offrad för
att än mera reta folket mot skuggbilden af ryska
Anjala-förbundet.2
1 Detta tycks vara ett misstag, se nästa not,
2 Häri torde den verkliga orsaken ligga »till Gustaf III;» visade
mildhet emot öfverste Hastfehr, hvilken, ehuru i sjelfva verket den mest
komprometterade af de då fur general-krigsrätten anklagade, och for
rent förräderi, d. 19 April, till döden dömd, blef helt och hållet
befriad från allt straff.» (Anjala-förbundet sid. 25.) Det förefaller
besynnerligt, att Hastfehr kunnat vara så svårt komprometterad, då
ngenom honom konungen erhöll den första underrättelsenB om
stämplingarna vid Anjala. (Finsk Tidskrift 1879 sid. 357. Novemberhäftet.)
Ett annat förhållande, som tarfvar förklaring är, att planen om
förberedande inledning till fredsbemedling med Ryssland på enskild väg
kunnat på så många ställen samtidigt uppdyka. Den 6 Aug. gaf Gustaf
den tredje sjelf i bref till G. M. Armfelt denne uppdrag derom; (Se sid.
38 noten), den 6 och 7 Aug. sökte befälet i Anjala öfvertala sin chef
C. G. Armfelt att underteckna och afsända ett slags arméens
freds-anbud, och påstodo sig härvid gå konungens ärenden. (Se sid. 38 noten).
Den 7 Aug. föreslog konungens gunstling G. M. Armfelt till
Anckar-svärd fredsmäkling genom arméen, försäkrande att »konungen
ingenting helre önskar än freden, likagodt på hvad sättD. (Se sid. 39 noten).
Man frestas tro, att liksom Gustaf den tredje sjelf börjat kriget, men
skylde det på andra, på Ryssland; så har han ock sjelf ingifvit idéen
om enskild freds underhandling, men sedan skylt den på andra, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
