Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Eva uti äplet bet,
Så blef det ordet redlighet
Till hälften struket utur lagen.
Och allt sen Kains bror blef slagen,
Man äfven trott, att skyldighet
På flere sätt kan blifva tagen.
In parenthes jag likväl bör
För mina Läsare berätta,
Hur blott till den Förnäma hör
Att skyldighet i fråga sätta.
Må Himlens Gudar mig bevara,
Att stora verlden till förtret
En hög och upplyst värdighet
Med smärre hopens tankar para,
Der ingen är som annat vet
An tro och nit för öfverhet
Af dygder äro bland de rara.
Med reflexion på reflexion
Jag kan min läsare förtreta,
Som torde vilja mera veta
Om denne konungens person;
Och på det sagan må få ända
Förutan mycken coufusion,
Så vill jag mig till saken vända.
I fordna tider brukats har, —
Man ungefärligen kan finna,
Att det var långt för Luthers dar,
-Eho som högt bekymrad var
Den gick att söka råd och svar
Ibland af någon vis Gudinna;
Nog dum den fordna verlden var
Att vänta vishet af en qvinna;
Ibland af någon mägtig Gud,
Som alltid lät sitt lärdoms ljud
Till dödlighetens öron hinna.
Nå väl min kung, som på sin lott
Med kronans glans och purpurns ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
