Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då skall jag, tryckt mot makans hjerta,
Just flickans, som mig först gjort kär,
Ej klaga öfver giktens smärta,
Som straffar yrande begär.
Jag än med styrka tar pokalen
Med glädjens blick och helsans färg
Och ler åt dårarna med qvalen,
Som tidigt mista hull och merg.
Så sena åldern glädje gifver
Min muntra själ, min friska kropp,
Och slutet ej förfärligt blifver
Af ett med mod fullbordadt lopp.
Man nöjets blommor strör i spåren,
Der dygden genom lifvet gick.
Ja, saknad hvilar hon på båren
Med friden i sin slutna blick.
0 himmel! du som vishet skänker,
Ack! rädda, rädda ynglingen!
Då sinlighet hans hjerta dränker
1 detta haf af njutningen.
När varma, rusiga passioner
Af drufvan fått ny retelse;
O! gjut dig dä med religionen
Djupt i hans fylda bägare!
Sången, ehuru i estetiskt hänseende ingalunda utmärkt,
var dock genom sin anda ett berömvärdt sidostycke till de
taflor, med hvilka flere mälarekonstens ädla snillen sökt verka
i samma rigtning; t. ex. Hogarths framställning af »Industry
and ldleness», Merles tafla »Pligtens väg»1 och i Säfstaholms
galleri Pietro di Cortonas två porträtt, det ena öfver den
allvarlige Erik Dahlberg, det andra öfver dennes lättfärdige
och njutningslystne lärjunge.
Bland den nämda tidens epikureiska visor framträngde
till oss femton—nittonåringar också nu anförda replik, och en
och annan dylik röst verkade lugnande, ledande och förädlande.
På samma gång blefvo dessa högre och renare känslor ingjutna
1 Se Ny Illustrerad Tidning 1880, 24 April.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
