Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Rationalismens tidehvarf (före 1795)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sluten blifva så klara, att de kunna af ett vål
organiseradt och odladt sundt förnuft
(sens-commun) genast fattas. På denna åsigt hvilade den
då mycket gällande, så kallade
sens-commun-filosofien. På grund af bemälte åsigt antog man
ock, att vetenskapens resultat kunde göras
fattliga för den stora, icke egentligt lärda
allmänheten; och att de borde så göras, var ett högt
och ofta uttaladt bud af den filantropi, det nit
för mensklighetens upplysning, som utgjorde ett
bland tidens mest vackra och framstående drag.
I samhällslära förkastades allt, som ansågs
strida mot förnufibets vanliga uppfattningssätt.
Derföre hette det: bort med bördsadel,
ståndsförfattning, statskyrka, presterskap, skrå,
prohibitism! Bort äfven med konungamagten! ty folken
hafva både rättighet och förmåga att styra sig
sjelfva. Tidens lösen blef republik, frihet och
jemnlikhet. Man antog dessa satser vara så
sjelfklara, att en hvar måste genast inse deras
sanning och således vilja, äfven med egna
uppoffringar, bidraga till deras verkliggörande. Enhvar,
som motsatte sig, troddes drifven af ondska eller
egennytta, och böra skrämmas eller straffas. Så
uppstod terrorismen, den politiska intoleransen.
I denna återvändsgränd stannade det politiska
framåtskridandet.
I rättslära förkastades alla serskilda så
kallade privilegierade domstolar; och likaså hela
den historiska juridiken med sina på häfd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
