Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Resignationens tidehvarf (1875-1810)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religionen som ett stöd för den enfaldiges dygd.
Likväl må anmärkas, att äfven här visade
franska revolutionen sin afskräckande verkan. Före ’
1795 och bland Voltaires rättrogna lärjungar
gäckade man underverken som underslef, och
ansåg som narrar eller bedragaré de kristna
pre-sterne, apostlame, ja stundom Frälsaren sjelf.
Tiden efter 1795, ehuru ännu stående på
rationalistisk grund, ändrade dock tonen betydligt.
Frälsaren betraktades numera väl som en
men-niska, men som en för medmenniskors väl sig
ädelt uppoffrande personlighet, en vis, som
förbättrat verlden, #) en hjelte, som blödde och
förlåt**) o. s. v.
Den, som för öfrigt vill bedöma svenska
vitterheten 1795—1810 i dess helhet, både felen
och förtjenstema, bör i betraktande taga dels
allmänna europeiska förhållanden, t. ex. förtviflan
öfver franska revolutionens misslyckande och
öfver den tilltagande vidden och tyngden af
Napoléons folkförtryck; — dels enskilda svenska,
t. ex. Gustaf den IV Adolfs envälde, skuggrädsla,
hat mot frihet och tryckfrihet, förbud för
utländska tidskrifter, och på de sista åren
fäderneslandets nöd och hopade olyckor. Det var i
sanning mycket nog, att under slika förhållanden
ofta upptagen i de skrifna diktsamlingar, hvilka då i
hvarje bildadt hus förefunnos.
*) Valerii samlade Vitterhets-arbeten 1. 42.
**)* Leopolds samlade skrifter 1. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
