Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Fosforismens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rmerf; — i näsan är luktsinnet organiseradt, och
»detta tinne år en individuation af luftens
grund-»quaUtet, eller urelektrismen» o. s. v. *) Hvad
både allmänhet och vetenskapsmän skulle om
dylika fraser säga, är lätt att förstå.
Härtill kom en annan märklig punkt. Gamla
skolan, t. ex. Leopold, antog, ätt all spekulation
angående det öfversinnliga var blott gissning; —
att öfversinnlig kunskap, härledd från de
allmänna fömuftsgmndema, var omöjlig; — att
Grud och odödlighet ej kunde af filosofien bevisas,**)
utan blott tros, kännas. Men detta stred mot
ny-romantikens ofta nämnda åsigter och löften.
Fosforismen påstod nämligen, att hos menniskan
fanns ett eget sinne för uppfattandet af det
omtalade högre vetandet och isynnerhet af de
öfvematurliga kunskaperna. Det var egentligen
ingenting annat än Schellings lära om den
absoluta eUer intellektuella åskådningen. Med ett
sådant sinne menades icke snillet, fast en och
annan gång så påstods, ej heller det
genomträngande förnuftet, utan en egen underbar förmåga,
den siareblick, hvilken nyss omtaltes. Just med
anledning af och i strid mot Leopolds ofvan
åberopade grundsats, yttrade fosforismen följande ord:
att med förnuft förneka tillvarelsen af en organ
för kunskap af ¿let öfversinnliga, och för fram-
*) Sv. Littér. Tidn. 1815, ss. 677, 681 och 682.
**) Kritiska bref rörande Leopolds skrifter, ss. 24, 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
