Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Fosforismens filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställningen af denna kunskap, är ånnu
vidunderligare ån att med ord förneka, att ett. språk år
möjligt. *) Huru djupt man trodde detta sinne
kunna tränga, akönjes af följande i håde religiöst,
och filosofiskt hänseende högst märkvärdiga ord
af Atterbom: hvad Kristus lärt oss, år fadrens
hemlighet, som likväl är tillgänglig för alla, när
de hafva ögon. att se och öron att höra.**) Geijer.
antog ock samma serskilda organ för uppfattandet
af de nya åsigterna. Han sade: i sjelfva verket
måste väl ock identiteten af realitet och tanke, af
föreställning och objekt vara det omedelbaraste af
allt vetande; denna enhet måste således omedelbart■
ses, vara en (intellektuell) åskådning. Denna
åskådning måste ligga allt medvetande till
grund,-fast det ej sjelft vet af den; ty för den vanliga
reflexionen finnes blott medelbar kunskap. Denna
åskådning kan således blott framträda såsom
sådan för en högre reflexion, hvars föremål hvarken
objektema eller föreställningarna kunna vara, utan
medvetandet såsom omfattande begge eller
sjålf-medvetandet i sin totalitet; och denna högre
reflexion år den filosofiska. Utan, denna åskådning
år filosofien likaså tom, som geometrien skulle
vara utan åskådningen af det rema rummet;***)
och på ett annat ställe: det högsta, öfversinnliga
kan i det sunda förnuftet blott fattas såsom trodt
*) Sv. Litter. Tidn. 1815, s. 647.
•*) S; st. s. 669.
***) Geijers saml. skrifter 1. 5. s. 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
