Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Frågan om smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Berättade om Josef och hans bröder,»
»Om Simson och den fromme Daniel.»
»Du goda moder! Många, många år»
»Försvunnit sedan sist du sjöng för mig.»
Se här ett. annat ställe, der han på poesiens
språk dref fosforismens läror om diktens och
fantasiens företräde framför verkligheten och
förnuftet. Det heter: #)
Och är ej dikten den egentliga
Naturen? éj materiens lif och moder?
Ej alla formers odelbara urform?
Har något kallt, beräknande förstånd,
En klokhet, lik den menskliga, väl bildat
Den borg af ljus och natt, der Skaparn bpr,
De bloss, som tindra från dess höga tinnar?
Tror du, att solens brand, och hjertats slag,
Och minnets suck, och blommans morgondoft,
Och vårens lust, och ungdomens förtjusning
På någon slutkonsts lagar grunda sig?
Nej, ur en lågande inbillnings fullhet
En kärlek, som ej fann sin like, födde
Den herrliga naturen, för att träffa
Ett föremål att älska och att se. o. s. v.
Eller ett annat, der fosforismens, men i
synnerhet Atterboms natur-symbolik uttalade sig
herrligare än i något annat hans skaldestycke.
Det heter: ##)
Naturens själ är menniskans i stort.
Den helga modrens stora hjerta känner
*) S. st s. 93.
**) S. st s. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
