Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Frågan om smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin öfversättning från Tasso, i hvilka man läste
följande Rinaldos ord till Armida. #)
O, då du mig försmår,–om du var mägtig
Att skönja de bebag, ditt anlet mänger:
Din blick, af denna längtan evigt drägtig,
Säll i sig sjelf, ej skulle smäkta länger.
En spegel skillrar ej en bild så präktig;
Ett ringa glas ett paradis ej stänger.
I himlen spegla dig; i dess detnanter
Du blott kan se din fägrings amaranter!
På ett annat ställe##) beskrifvas Rinaldo,
Armida och deras omgifning med följande ord:
Så han;***) och fågelkoren återtonar,
Som bifallsrop, sin sång med enig vilja.
Hvart djur sig, drucket, med sin lott försonar,
Och dufvorna med dubbla kyssar gilja.
Sjelf lagern, kysk, den ek, som trotsig tronar,
Den hela, höga, löfviga familja,
Tycks, samt med jord och haf, i suckar skallra,
Och himlakänslor genom rymden dallra.
Så bland musik, af vällust sammanfluten,
Och de behag, som rundt kring nejden råda,
Går detta par; f) dock, strängt inom sig sluten,
Besköldar barmen sig mot smekens våda.
En ntsigt vidgas, än af löfven bruten —
Och ögat skådar, eller tyckes skåda,
Ser snart förvisso Älskarn och den Sköna ff)
Han hvilar i dess sköt, hon på det gröna.
*) Se sid. 83.
**) Se sid. 81.
***) (En sjungande fogel.)
f) De två, som sökte Rinaldo.
ff) Riaaldo och Armida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
