Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Frågan om smaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nimmas äfven i musiken. Den uppgiften är
svårare. Man vet ju ock, att en stor del af den
skönaste operamusik, som förefinnes, är satt till
libretter, hvilka i estetiskt hänseende hafva många
Allmänheten hyllade under hela denna tid
nästan uteslutande den gamla skolan och dess
åsigter. öfverallt finner man bevis på publikens
ovilja mot fosforismens läror, dikter och anfall
mot äldre skalder. Fosforisterna voro verkligen,
som Palmblad erkände, begabbade och förhånade
af nio tiondedelar af nationen. *) För det
myckna omognas och misslyckades skull,
förbisågo ofta både granskare och allmänhet det
verkligen vackra, sanna och goda, som emellanåt
förefanns. Ytterst få läste Fosforos, och de
flesta, som gjorde det, gjorde det blott för att få
ämnen till begabberi. I romanen Illusionerna,
en bland de snillrikare, vår litteratur frambragt,
finnes en liflig teckning af det åtlöje, hvarmed
högre samhällsklasser ofta betraktade fosforismen.
Till och med bland studenterna hade den föga
sympati. Dessa ville väl med vanligt
ynglingasinne höra till den nya tid, som skulle omskapa
verlden. Men de drogo sig dock tillbaka för
Fosforos och för namnet Fosforist. Man hörde
många i stället kalla sig Idunister; ty Geijers
och Tegnérs sånger i nämnde tidskrift väckte
*) Sv. Litt. Tidn. 1819. 438.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
