Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Tvisten om fransyska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1788 och i det prisbelönta äreminnet
öfver Gyllenhielm, sade Lehnberg: jag hatar —
— deras slafviska loford, som icke finna något
snille gro utan på Seinens stränder; — — —
det har blifvit ett mod, att hafva ytterliga
fördomar i allt. Den granskande finner det goda
och det onda, väljer och förkastar o. s. v.#)
Svenska akademiens första sekreterare Rosenstein
skref redan 1787, i en uppsats om vitterhet och
smak följande: då man tagit erkända
mästerstycken till osvikliga rättesnören, har man begått det
misstag, att föreskrifva uteslutande lagar och
reglor, hvilka mer tvinga än upplysa; fallit i den
orättvisa, att fördöma allt, som afviker från dessa
reglor, missledt omdömet, stäckt vingame på
inbillningen, qväft känslan och släckt snillets låga,
o. s. v. **) Herrliga ord i samma anda uttalades
af Kellgren, när Celsius 1786 intogs i Svenska
akademien; ***) ord, som på det bestämdaste sätt
lörkastade all slags ensidighet i smak, och
inpräglade den läran, att åt hvar författare bör
lemnas samma rätt i sin stil, som i sitt amigte,
att med egna drag skilja sig från andra — att
vara sig och ingen annan, med ett ord, att vara
snille. — Så blef redan vid Svenska akademiens
stiftning förkastelsedomen uttalad öfver hvarje
ensidig smak, äfven den fransyska. Fosforisterna
*) Sv. akad. handl. 1. 2. s. 264.
**) S. st. s. 68, 69.
***) Sv. akad. handl. I. 1. s. 139.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
