Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tvisten om schellingska filosofiens förmåga att ”bevisa kristendomens mysterier”, samt besvara menniskoandens olösta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
km år Gud uti Gud, det gudomliga ordet, i
och genom hvilket allt år skapadt vordet; — att
detta år den, uti idealisk mening himmelska
skapelsen, i hvilken alla intelligenser införlifvade
såsom gudomliga idéer uti ordet, som vi kalla
Chjtds Son, der bilda, ett organiskt heU o. s. v.
Äfven Atterbom har 1855 anfört dylika
treenig-hets-förklaringar, gjorda af beundraren
Kjellan-der. *) Men alla dessa företeelser voro endast
matta återljud från förra tider, och utöfvade på
den närvarande ingen eller ringa verkan.
Ett vigtigt härvid förefallet uppträde bör
ingalunda förbises. Visadt är, huru Tegnér
af-gjorde den ifrågavarande tvisten genom att
upprätta ett slags boskilnad mellan tron och
förnuftet, religionen och filosofien, anvisande åt båda
hvar sitt område, under förbud att inträda på
den andras. Men ett sådant stillestånd mellan
båda vetenskaperna kunde lätt urart«, till ett
stillestånd äfven på "hvarderas utvecklingsbanor.
Wallmark insåg genast så väl nämnde fara som
det otillfredsställande i Tegnérs lösning. Mot
den sednare protesterade han redan 1818 **)
med följande ord: »Religionen inom sin egen
fridlysta krets, och tanken och förnuftet inom sin.»
Detta låter verkligen rätt vackert: »Fredligt
grannskap, frihet»; hvilka sköna ord! Men vid
*) Siare och Skalder O. 2. s. 192.
**) Allmänna Journalen M 124, d. 4 Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
