Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Tvisten om schellingska filosofiens förmåga att ”bevisa kristendomens mysterier”, samt besvara menniskoandens olösta frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmare eftersinnande finner man dock, att
herrsk-nings-friheten inom »bestämda gränsor och
fridlysta kretsan egentligen icke är någon annan än
den, som tvånne foglar njuta, hvilkas burar man
hängt i samma fenster: nämligen friheten att
flaxa omkring, hvar och en i sin, och"hvilka ur
goda skäl hvarken »kämpa mot hvarandra eller
intränga på hvarandras områden. Denna
synpunkt af reformationen är alldeles origtig. Sådan
hvarken var eller kunde hennes syftning vara.
Ty det var jtist genom ett dylikt inburande af
förnuft och tro, som hierarkien sysselsatte sig, och
mot hvilkét Luthers hela bemödande var rigtadt.
Luther insåg, att nbestämmandet af vissa gränsor
och fridlysningen af kretsan för menniskans
förnuftiga forskning ej allenast var ett förmätet
ingrepp mot hennes höghet, men äfven mot
Skaparens, som skänkt henne detta förnuft och
derige-nom befallt henne att till bevisande af sitt
företräde framför djuren göra sig räkenskap för sina
öfvertygelser och sina handlingar, för att sålunda
kunna stiga allt högre i sjelfständighet, frihet
Och fullkomlighet. Han insåg äfven, att så snart
menniskän under utvecklingen af sitt förnuft
hunnit till den punkt, att hon kan fråga efter
grunderna tiU sin tro och sin lydnad, så är det
hennes ovillkorliga pligt att göra det, och att, just
emedan Skaparen velat det, ingen andlig eller
verldslig magt på jorden bör kunna hindra henne
derifrån. — Med denna protest från gamla ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
