Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Tegnérs poetiska seger öfver fosforisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den positiva, var vunnen, och alldeles på samma
sätt, som den 1815 förebådades.
Fosforistema hade väl i början berömt
Tegnér; men när han snart nog skiljde sin sak från
deras och angrep dem, angrepo de ock honom
tillbaka. Att rent af förneka hans stora snille
och skalde-anlag gick väl icke an. Men under
åren 1813—1819 blefvo hans utkommande
skaldestycken granskade med afgjordt fiendtlig
sinnesstämning, och under ifriga bemödanden att
uppsöka felen och förringa skönheterna. Se här
några prof på de beskyllningar, som tillgrepos!
Hans skaldestycken, sade man, äro kalla
praktstycken, som förvåna inbillningen, men icke träffa
hjertat; — — isberg, hvilkas färgprakt man
beundrar, tills man fryser; — hans harpa har ingen
sträng för ömheten, vemodet, längtan, hoppet, för
ingen af menniskosinnets heligaste och djupaste
känslor; — — han sjelf eger icke någon intressant,
icke ens någon individualitet.[1] Sjelfva Svea
förklarades misslyckadt[2] och dess alexandriner
tröga,[3] på ett annat ställe [4] dåliga. Detta
omdöme ville man sålunda genom upprepande
inprägla. Något bevis anfördes icke. Men
hundrade-, ja tusendetals svenskar, unga och gamla,
lärde sig dock dessa »dåliga» alexandriner utantill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>