Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fosforismens religiösa åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad nu fosforismen serskildt angår, så är
det vår öfvertygelse, att dess liksom tyska
nyromantikens bemödanden, långt ifrån att gagna
lutherska bekännelsen, voro för densamma ganska
vådliga.
Ty den religion, den kristendom, samma
fosforism 1810—1816 predikade, var blott
stundom ett ärligt antagande af protestantismens
läror. Långt ofitare bestod den i antingen en
symbolik öfver de filosofiska idéerna, enligt
Schelling; — eller i en half-katolsk mysticism,
enligt de andra ny-romantikema; — eller i en
benägenhet att låta hvart folk hafva sin egen
Gudalära, sin egen esoteriska folktro, under det
de invigde hade sin esoteriska upplysning; sista
åsigten öfverensstämmande med alla dessa gamla
och nya systemer, som gå ut på att hålla
massorna v mörker. Låtom oss betrakta dessa
skolans fyra olika sidor!
Den första, den varmt religiösa, visade sig
snart nog i Fosforos, dock, såsom lutherskt
ortodox, visst icke hos Atterbom, utan i Hedboras
psalmförsök. Det var dock Polyfem, *) som
tydligast bekände denna åsigt **) och varmast för-
*) Uppsatserna om Religiositeten 3. 26 ra. fl.
Kritiken af Hagbergs af skedspredikan 3. 40.
**) Några polyfemister, t. ex. Hammarsköld och Livijn,
yttrade dock standom tänkesätt, som ej öfverensstämde
med den ortodoxi, tidningen nttalade; såsom framdeles
skall visa sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
