Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fosforismens religiösa åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äldsta biskopame alldeles icke ansågo det skrifna
ordet som källan för sina läror; det år bekant
att dm äldsta, den allmänna (katolska) kyrkam,
lika så mycket byggt sitt system på det mundtligt
bevarade, som på det skriftligt bevarade ordet,
på traditionerna, som på skriftm. Det var först
reformatoreme, som förkastade traditionen och
gjorde de med bläck och penna uppsatta
urkunderna till kristendomens enda grund och källa.
Om man ej visste, huru lätt det menskliga nitet,
i stridens hetta, drifves längre än det bör och
vill, skulle man knappt fatta, huru det var
möjligt, att ett redligt, så ädelt och välmenande sinne,
som utmärkte dessa män, kunde yrka en sådan
sats. Ty vore det väl i sitt ursprung gudomligt,
hvars fortvaro endast berodde på de figurer, som
en fjäder ritat på en bit kalfskinn? *) ’
Menniskoanden är och blifver sig lik; ehuru
framträdande i olika former. Katolikernas
uppsättande af traditionens, kyrkans och
kyrkomötenas beslut bredvid eller öfver bibeln; —
neologernas försök att jemnka kristendomens
dogmer efter förnuftets fordringar; — Schellings
kristendomens historiska konstruktion; —
fosforismens filosofiskt-historiska kristendom i stället
för den s. k. empiriska; — Geijers uppgift, att
Luther satte sin öfvertygelse öfver den heliga
skrift, **) och att hvarje filosofiens framsteg gör
*) Sv. Litt. Tidn. 1814, s. 619.
**) Geijers saml. skrifter 1. 5. ss. 392, 402.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>