Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Fosforismens religiösa åsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
religion; och noga betraktadt, ett fritänkeri, en
alags rationalism* lika så väl som dea fransyska,
hvilken fo&fbråsmea dook försäkrade sig afsky och;
bekriga. Båda tillerkände menråskosjälen förmågan,
att bedöma andliga* översinnliga ämnen. *) Det
var, med någon skiftning, samma, förmåga; ehuru
fransmännen kallade den sundt förnuft, och
tillerkände den åt många; men ny»romantikenj3u
deremot intellektuell åskådning, och. förbehöUoi
den åt blott några fil. Franska rationalismen
sade: förnuftet kan begripa allt; och hvad för*
nuftet ej kan begripa (således ock de kristna my^
ster ier na), det ä/r dikt, det är osanning. Tyska
rationalismen sade: den intellektuella åskådningen
han begripa och förklara allt, äfven de kristnat
mysterierna. Och- förklaringen blef, sådan vi sett.
Når, frågar Kellgren, när skall den dag komma,
då menniskoma läva sig att icke begripa det
obegripliga?–—
Mellan båda fritänkerierna funnos dock än.
flere olikheter. Det fransyska, det äldre,
betraktade apostlarna och de kristna prestema som
afsigtliga bedragare; det tyska deremot som
välmenande men bedragna svärware, eller ock som
nybegynnare, ännu blott stafvande och stammande
på den lära, hvilken af det mognande förnuftet
skulle med städse växande tydlighet uttalas; eller
ock som lärjungar, hvilka, enligt Geijers ord,
*) Se Fosforos 1813, s. 366.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
