- Project Runeberg -  Bidrag till Sverges Litteratur-Historia / Fjerde häftet : J. O. Wallin. Neutrer och fosforister på religiositetens område 1816-1821 /
46

(1860-1862) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fosforismens förhållande till den praktiska kristendomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att en dylik med kalvinismens förutbestämmelse
närbeslägtad ursäkt för våldsverkaren och
plun-draren i stort, kan med lika rätt åberopas af
dem, som drifva samma yrke i smått, ja af hvarje
förbrytare, detta faller genast i ögonen. Så har
den ock blifvit åberopad af några författare, t. ex.
af madame Dudevant. Hon låter en bland sina
romanpersoner såga: hvad ondt eller godt har
jag gjort? Jag har blott åtlydt dm organisation,
som var mig gifven; och på ett annat ställe:
hvad som framkommer af sig sjelft,
oemotståndligt, har en gudomlig rått. Denna uppfattning,
som, följdrigtigt genomförd, borttager skilnaden
mellan moraliskt godt och ondt, eller åtminstone
ansvarigheten, fanns hos C. J..L. Almqvist redan
1821 antydd, *) och är i hans efterföljande verk
än klarare utveoklad. Hvarje uppmärksam läsare
af sednare årtiondens litterära alster har
visserligen också bemärkt, huru den mer eller mindre
klart uppfattad, ofta förekommer, samt villar
omdömet, vare sig i sociala, politiska, historiska eller
religiösa frågor. Onekligt är, att den smakar
mer af mahomedansk fatalism än af kristendom,
och att äfven i detta hänseende rationalismen
var mer kristlig än ny-romantiken.

Se här en sjette jemnförelsepunkt!

Rationalismen värderade menniskan
visserligen efter dess snille, kraft och mod, dock än
mer efter det sätt, hvarpå dessa egenskaper an-

*) Hans uppsatser i Hermes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:12:58 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afbtsvlihi/4/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free