Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Fosforismens förhållande till den praktiska kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Frälsaxens lära? Evangeliet om de åtta
saligheterna och Pauli framställning af kärleken *)
innehålla ej ett enda ord till försvar för
hedendomens och ny-romantikens kraft- och
snille-dyrkän. Just häri ligger en bland de största och
vigtigaste olikheterna mellan hedendom och
kristendom. Den förra uppreste en mängd altaren
åt. t. ex. kraftens, modets, snillets och skönhetens,
men sällan åt någon välgörenhetens,
sjelfuppoff-ringens, renhetens gudomlighet. Astraea, hon,
som talade för rättvisan, räknades blott till
mag-tema af andra ordningen. Kristendomen tvärtom
uppreser altaren endast åt den Gud, som i sitt
väsende omfattar företrädesvis just de sednare
egenskaperna såsom varande de högsta; — åt
den Gud, som af sina bekännare fordrar just
dessa egenskaper, och söm värderar snillet,
kraften, modet endast i den mån, de uppträda som
trogna och villiga tjenare åt den rena, den
kärleksfulla afsigten: die Reinheit der Äbsichten,
lärde Klinger. Hvilkendera åsigten är nu den
mest kristliga, rationalismens eller ny-romantikens?
Hör, huru Napoleon den förste, vid slutet
af sin bana, besvarade frågan! Hör honom i
ensamhetens, olyckans, begrundningens stund
erkänna, att Alexanders, Csesars och hans egen
ära var tom, just derföre, att den hvilade på
beundran, icke på kärlek; — hör honom erkänna,
*) 1 Cor. 13 kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
