Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot sjelfva åsigten, reste sig snart folkens
rätts-och sjelfkänsla, och hos hvart och ett bland dem
återvaknade med förnyad kraft kärleken till
sjelf-ständighet och till dermed sammanhängande egen
nationalitet, egna minnen, egna statsinrättningar.
Åsigten blef då för tiden gynnad och uppmuntrad
af regenterna, äfven såsom ett medel att vinna
kraftigt understöd i striden mot såväl det
hotande Napoleons-förtrycket, som det rationalistiska
reformbegäret. Den utbredde sig från Spanien,
Italien och Tyskland snart äfven till Danmark
och Sverge. Das Deutschthum, Danskheden,
Götiskheten voro blott olika yttringar af en
sådan ’tidehvarfvets gemensamma anda. Den blef
för öfrigt med kärlek omfattad af nästan
alla den nya tidens partier; ty den innehöll
elementer, som voro lockande för reaktionen,
hvilken önskade återupptaga det gamla; för
reformationen, hvilken önskade påbygga och
förbättra det gamla; för nationalitets-känslan, som
älskade att se sin bildning, sin författning hvila
på inhemsk grund.
Hvad vårt fädernesland beträffar, hafva
några påstått, att före 1810 blef den nationella
poesiens värde misskändt. Beskyllningen är
ogrundad. I Sverge kanske mindre än
annorstädes, hade detta element varit af främmande
undanskjutet. Äfven under fransyska smakens
mest lysande tid egde vi de i allo svenska snillena
Bellman och Jakob Wallenberg, andra att förtiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
