Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stater den nyvaknade nationaliteten längre au förut,
och slutligen till en höjd, på hvilken den
svårligen kunde bibehålla sig. En del af den nya
tidens, reaktionens, talmän ville nämligen i hvarje
land göra bemälte nationalitet till en nästan
uteslutande grundval för det landets bildning, någon
gång för dess folkreligion. *) Bäst utrustade och
mest frestade härtill kände sig naturligtvis de
folk, som egde en hos dem utbildad mytologi
och en af främmande elementer så litet som
möjligt uppblandad nationalitet; d. v. s. de
svenska och danska. När tyskarnas Deutschthum
måste nöjas med några orediga, fragmentariska
minnen om Herta, Hermann och Radegast m. fl.,
hade nordens folk sin fullständiga Gudalära. Hos
dem var ock den nationella rigtningen af
gammalt ganska liflig; se t. ex. Messenii historiska
skådespel, Rudbecks Atlantica, sextonhundratalets
antiqvariska bemödanden, Dalins Brynhilda,
Hol-bergs och Ewalds skådespel m. fl., hvadan ock
den nyväckta ifvern tog hos dem starkare fart
än kanske annorstädes. Oehlenschlägers snille
frambragte i sådan rigtning skaldeverk af odödlig
skönhet. Deras ljud klingade öfver Sundet och
anslogo Tegnér. Sången till Hembygden visade
redan 1804 spår efter en sådan fosterländsk
rigtning, hvilken än tydligare framträdde i
Landt-väms-sången 1808, egentligen taladt det första
hänförande slaget på den nya götiska nordmanna-
*) Se 4L 18. Atterboms ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
