Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läste och återläste man med hänryckning de af
fosterlandskärlek glödande, af skönhet strålande
orden. När på Svenska Akademiens högtidsdag
det prisbelönta stycket blef uppläst, hördes öfver
hela salen ett sorl af förtjusning, som knappt
kunde hejda sitt högljudda utbrott. Det var då,
år 1811, som Tegnérs sängmö sammanvigdes med
svenska nationen. Tjugufem år sednare, eller
1836, firades silfverbröllopet. Vi hafva redan en
g^ng tillförene beskrifvit sistnämnde uppträde, #)
då svenskarna fingo för första gången höra Tegnérs
jubelsång, och fingo höra den, uppläst af Johan
Olof Wallin. Svenska snillet har aldrig haft och
får kanske aldrig mer en sådan triumf.
Den rikedom och prakt, hvarmed götiska
skolan uppträdde, gaf för tillfället hennes åsigter
stort inflytande. Att känna Asaläran och våra
gamla sagor blef ett oafvisligt kraf hos hvarje
bildad person, nästan hos hvarje fosterlandsvän.
Mången, som eljest föga aktade på vitterhet,
skaffade sig dock nämnde sånger samt betydliga
boksamlingar i fornhistorisk väg. Genom detta
folklynnets vindkast var det, som man just i
samma vefva kunde utgifva nya upplagor af
Eddorna, af Sturleson och af flere dylika arbeten.
En bland de mest verksamma i götiska
skolan blef A. A. Afzelius. Det var förnämligast
genom hans bemödanden och till en del på
hans bekostnad, som nya upplagor af Eddorna
♦) Sv. Akad. handl. 21, s. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
