Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utkommo, både på urspråket och i öfversättning.
Om svenska folkvisorna egde han ock största
för-tjensten. I England, Tyskland och Danmark hade
sådana samlingar /länge förefunnits. Den förste,
som på sednare tider oss veterligen här i Sverge
fäste uppmärksamhet på nämnde litteratur och
på dess värde, var Stockholms-Posten, som redan
1804 *) yrkade, att de gamla folksagorna borde
utgifvas. Sedermera och 1810 ##) talade
Wall-mark likaledes för folkvisorna. I Götiska
förbundet böljade kort derefter dessa sednare
förordas och sjungas af Dillner, uppfinnaren af
psalmodikon. Afzelius, som från barndomshemmet
medfört stort förråd af och innerlig kärlek för
dylika sånger, fattade eld och ville, att de skulle
samlas och utgifvas; Geijer deremot tvekade.
Han tyckte väl, att nämnde folkvisor hade stort
värde, dock icke något annat än barndomsminnets.
Afzelius åter påstod: att om dessa undangömda
bygdens barn finge framträda för verlden, skulle
de täfla med den nyaste konstens alster. Som
försök skref han till en af de gamla melodierna
den bekanta romansen Necken, hvilken år 1812
infördes i tredje häftet af Iduna. Alla, unga
och gamla, höga och låga, hänrycktes. Geijer
ändrade mening och utgaf jemnte Afzelius tre
delar Folkvisor. ***) De vackraste bland dem
♦) Den 18 Maj och 21 Aug.
**) Journal för Litt. och Teat 1810, d. 13 Juli.
***) Afsked af Svenska folkharpan af A. A. Afzelius»
sid. 64. — Iduna 11. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
