Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke uttalad, icke ens antydd. Huru Wallmark
tvärtom densamma hade förordat, är nyss anfördt.
Vi återvända till Götiska skolan. Till
Svenska Akademien stod den i vänskapligt
förhållande. Tegnérs Svea blef belönadt med
^iög-sta priset, och han sjelf kallad till ledamot. Åt
Ling gafs 1815 lundbladska priset. Geijers
Iduna-sånger berömdes af alla partier, och han sjelf
erhöll 1810 Akademiens högsta pris. Med
fos-foristerna deremot kommo Tegnér och Ling snart
i strid, såsom vi med afseende på Tegnér redan
sett, och med Ling snart skola se.
Götiska förbundet fick sina efterföljare.
Ryktbarast bland dessa blef Manhems-förbundet.
Det stiftades 1815 och bestod till största delen
af yngre män, som icke kunde komma med i
det Götiska, t. ex. C. J. L. Almqvist, Cnattingius,
Dahlgren, Hazelius, Sondén m. fl. Det
splittrades redan 1817. Almqvist hade nämligen
uppgjort förslag till stadgar, i hög grad äfventyrliga
och besynnerliga, och hvilka derföre af flertalet
ogillades. Det var då som han, åtföljd af några
anhängare, flyttade till Wermland, för att i ett
fullständigt bondelif verkliggöra sina åsigter. Den
andra delen af förbundet stannade i Stockholm,
hufvudsakligast ledd af Dahlgren. Men snart
tröttnade manhemisterna, så i Wermland som i
hufvudstaden, och deras verksamhet upphörde
frampå 1820-talet.
Äfven Götiska Förbundet gick vid samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
