Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. OM GÖTISKA SKOLAN - 6. Om Götiska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sitt arbetet till Leopold, åtfoljdt af smickrande
verser, samt erhöll lundbladska priset år 1815*
och från några bland de gamla skalderna brefj
med hvaijehanda artigheter. Så till vida tycktes
allt vara godt. Men åtskilligt i hans dikter stötte
och måste stöta den akademiska smaken, ja hvaije
estetiskt sinne. Wallmark recenserade år 1813*)
hans sorgespel Agne, och fällde dervid föga
mildare omdömen, än fosforisternas. I några
Leopolds skämtdikter, **) samt i H. Järtas
Odalman ***) förekommo ock mot den öfverdrifna
gotomanien flere betydelsefulla ord.
Hos allmänheten gjorde Lings skaldskap lika
liten lycka, som hos de litterära skolorna.
Orsaken låg väl förnämligast i det redan omtalade
missförhållandet mellan hans fantasi och hans
framställningsförmåga; kanske ock i ett annat
missförhållande, nämligen mellan både fantasi och
framställningsförmåga å ena sidan, och å den
andra de stora mål, han efitersträfvade; nämligen
ena gången att dramatisera hela svenska
historien, en annan gång att i stora episka dikter,
han ville benämna dem Folksagor, behandla än
Sverges yngsta samtid i Gylfe, än dess äldsta
forntid i Asama. Geijer beskref 1818 dessa
vidtfamnande planer med följande ord: Ling har
tjugu tragedier på stapeln. Lägg härtill fyra
*) Allmänna Journalen M 36.
**) Leopolds arbet. 9. 384.’
***) 1. 108, 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
