Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vetenskapernas tillstånd 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en lära, som hade för sig, icke blott lag, stat
och statskyrka, utan numera ock det allmänna
tänkesättet, och detta under ledning af en man
med så stort anseencfe som Wallin. När
rationalismen ville visa sin lifaktighet, vände den sig
i stället mot statskyrkans och renlärighetens
frivilliga och oförtrutna försvarare, de fordna
fos-foristema, och anklagade dem för fromleri,
guds-nådlighet, ortodoxt lycksökeri, affall från fordna
friare tänkesätt m. m. Men detta förorsakade
ej statskyrkan något serdeles bekymmer; emedan
hon aldrig erkänt fosforismen, än mindre ingått
med den samma något förbund. Vi minnas, hur
sorgfälligt Wallin undvek hvaije sådant steg.
Dåvarande statskyrka hade några fiender
äfven på högra sidan. Dessa tyckte sig, med
hänsyn till åtskilliga dogmer, finna neologiska,
olutherska åsigter, så väl hos Wallin sjelf, som
i de nya församlingsböckema efter 1809. Då
och då stack väl detta missnöje fram; men ännu
blott svagt och förstulet. Att angripa Wallin,
det ville man ej af tacksamhet för det goda, han
uträttat, och det vågade man ej heller af fruktan
dels för hans stora snille; — dels för det mägtiga
allmänna tänkesätt, som gillade hans medlande
åsigter; — dels ock för det myckna i landet
varande fritänkeri, som ville, men icke vågade
uppresa sig mot Wallin; men som då för tiden
skulle genast höjt upprorsfanan, om man
framkommit med sådana läror, som några år derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
