Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vetenskapernas tillstånd 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läto höra sig. Dessa omständigheter hejdade
ännu den fornlutherska ifvern och’ förstummade
dess missnöje. Emedlertid förbereddes redan nu
de religiösa rörelser, som utbrusto omkring och
efter 1840.
Åt Filosofien egnade allmänheten, och till
och med litteratörerna föga uppmärksamhet.
Ämnet hade genom Atterbom och Hammarsköld
förlorat sin kredit. Några afhandlingar i en med
deras närbeslägtad anda utkommo väl; men ytterst
få ville läsa böckerna; allmänheten förbigick till
och med recensjonema. Johanson, en läijunge
af B. Höijer, och en bland redaktörerna af Argus,
yrkade väl, att allmänheten ej borde låta de
svenska karrikaturema, såsom han beskref dem,
narra sig att förbise det värde, vetenskapen i sin
renhet egde. *) Men fåfängt. Det inträffade blott
trenne uppträden, som i någon mån lockade
blickarna till det filosofiska fältet; men alla gångerna
blott för tillfällét. Bland dessa uppträden i allo
märkvärdigast var Geijers skrift om Thorild. Den
väckte mycket uppseende, dock mindre för
filosofiens skuld, än för Geijers stil och för hans
så kallade tillkännagifvande om filosofiens bankrutt,
och för den anklagelse om irrlärighet, som genom
samma bok föranleddes; — likaså genom den
skarpa polemik, som derom uppstod mellan
Hammarsköld och Geijer. Under upprepade erkän-
*) Argus 1826 d. 11 Okt., d. 9 Dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
