Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vetenskapernas tillstånd 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänheten funnos dock endast få, som
genomläste boken, och som funno sig deraf
tillfredsställda. Någon tid derefter såg man ock af
Snellman en recensjon, som icke utan både skärpa
och gäckeri ogillade både Atterboms afhandling
och Geijers beröm.*) — Tredje uppträdet inträffade
några år sednare och bestod i ett misslyckadt
försök att införa hegelska filosofien. Denna,
hvilken i medlersta Europa förorsakade mycket
uppseende, mägtade i Sverge icke åstadkomma något
dylikt. En och annan ropade visserligen om dess
förträfflighet. Men allmänheten, anseende sig
hafva blifvit bedragen genom det nyss hörda
berömmet öfver schellingianismen, brydde sig icke
om hegelianismen; utan tog för äfgjordt, att den
var blott en artförändring af den förra, och ville
derföre ej offra någon tid på dess studerande.
Till denna likgilltighet bidrogo ock följande
tilldragelser. Allmänheten hade förut i flere är
lyssnat på Atterboms och Hammarskölds filosofiska
deduktioner. Mången tyckte dem vara
svår-fattliga, orediga, onödigtvis dunkla; men tog i
böijan helt beskedligt sitt förnuft till fånga och
trodde orsaken ligga i filosofernas djupsinnighet
och läsarens egen oförmåga; såsom ock
ifrågavarande filosofer sade dylika tvekare midt i
an-sigtet. Men mot dessa filosofer och till försvar
för allmänhetens tycke och sunda omdömesförmåga
*) Litt. Tidn. 1836, s. 433.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
