Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poesiens och filosofiens område fördes, upptog så
alla sinnen, att man hade föga tid att tänka på
och tala om någonting annat. Måhända
betraktade man ock Geijers påståenden som blotta
hugskott, alster af en liflig ungdomsfantasi, i sig
sjelfva så lösa, så orimliga, att de ej tarfvade
vederläggning; häldst man hoppades, att Geijers
i alla fall omisskänneliga snille skulle snart och
af sig sjelft komma till klarare åsigter; såsom
han äfven gjorde, ehuru först 25 år derefter,
eller 1837.
Den ringa fart, ultraismen åren 1810—1820
tog, kan till en del förklaras också genom andra
omständigheter. I berättelsen om resignationen
1795—1810 hafva vi nämligen talat om det
frisinnade tänkesätt, som under samma tid
fort-lefde i synnerhet inom Sverges bildade kretsar.*)
Europas samtidiga reaktion och fruktan för
politiska rörelser funnos väl också här. Men
vanligtvis blefvo de öfverröstade af det missnöje,
den längtan efter förändring, som alstrades
genom Gustaf den fjerdes oskickliga och
olycks-bringande politik. Vid och strax efter
stats-hvälfningen 1809 hyste de flesta bildade svenskar
mer eller mindre liberala åsigter, syftande till
friare regeringssätt, förbättrad representation,
gamla missbruks afskaflande m. m. En stor del
af det äldre slägtet var också uppfostradt i dylika,
*) Se 1. 33, 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
