Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lefrén, Lidman, Morén, Rääf, J. H. Schröder
och Tannström; hvilka alla dels i skrifter, dels
vid riksdagar ådagalade somliga ultraistiska,
andra blott konservativa tänkesätt. Dåtidens
liberala press påpekade ofta sammanhanget mellan
götiskheten, Uppsala-ultraismen och
riksdags-rojalismen.
Andra beståndsdelen utgjordes af
fosfori-sterna. Slagna på poesiens och filosofiens fält,
öfvergingo de till politikens, och ställde sig der
under Geijers fana, liksom i religiös väg under
Wallins. Tyska ny-romantiken hade åt hela
skolan, och i synnerhet åt Atterbom, gifvit en
afgjord benägenhet för politisk reaktion, och den
mycket starkare än göternas. Under sistnämnde
författares resa genom utlandet 1817—1819
tyckas dessa (tänkesätt hafva blifvit af kylda genom
orimligheten af de ultraistiska åtgerder, han i
ett eller annat land fick bevittna. *) Men sedan
under Geijers ledning svenska reaktionen omkring
1820 ordnat sig, öfvergick Atterbom till dess
läger, i egenskap af Geijers närmsta man och
trogne vapenbroder. Hvad som under åren 1820
—1837 utgick från Uppsala, hade ock vanligtvis
en anti-liberal rigtning; emedan under nämnde
tid Geijer och Atterbom förde derstädes högsta
ordet. Deras läror ogillades väl dels af äldre
*) Atterboms minnen af Tyskland och Italien, 1,
133, 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
