Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införa nya, som stodo i sammanhang med folkets
vanor och tänkesätt, och med det gamla goda,
som borde bibehållas. Likväl gick liberalismen
stundom mycket längre; i synnerhet efter 1830,
och sedan S:t Simonism, socialism och
kommunism började sticka fram sina hufvud.
För en hvar, som vill öfverskåda de
litterära och politiska idéernas utveckling och
verksamhet i vårt fädernesland, är det nödvändigt
att känna striden mellan denna ultraism och
denna liberalism, samt de ämnen, hvarom och
det sätt, hvarpå den fördes. Skådespelet är ock
i hög grad fängslande. Det är nämligen en strid
mellan menskliga sunda förnuftet och dess
rätts-och sanningskänsla å ena sidan, och å den andra
reaktionens och obskurantismens läror, försvarade
af män, utmärkta genom både lärdom, hjerta och
snille. Af serskild vigt är att känna den tidens
ultraism, dels såsom en i sig sjelf märkvärdig
psykologisk företeelse, dels för dess samtidiga
inverkan på fäderneslandets öden; dels derföre,
att af densamma äro först utbildade och från
densamma sedermera lånta många läror och
åsig-ter, hvilka länge efteråt och än i dag af många
personer åberopas och på många tilldragelser
inverka. För att efter förmåga skaffa läsaren en
dylik öfversigt, skola vi nu punkt för punkt
an-gifva ämnena för striden samt de satser,
ultraismen om hvart och ett bland dem uttalade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
