Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om Folk-suveräniteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till före staten, så äro ock regenterna både före
och öfver folket, hvilket’ samlar sig kring dem
och tråder i tjensteförhållande till dem såsom till
godsherrar och familjefäder. Herrskaremagten
år ingen annan än familj-öfverhufvudets eller
godsherrens. Den största monarki är väsentligen
en privatföreteelse, en förening mellan herre och
tjenare. Regenterna äro derföre icke förvaltare
af det allmännas sak (Gemeinwesen), utan af sin
egen; och innehafva sin magt af naturen, d. v. s.
genom Guds nåd. Deras regering är en
utöf-ning (Ausfluss) af deras egna rättigheter och
derför icke något åliggande. Såsom familjfädema
hafva de ingen annan pligt än den allmänna af
rättvisa och välvilja, hvilken blifvit dem, de
suveräna, de oberoende, pålaggd af deras enda
öf-verherre, af Gud. *)
Genljudet häraf, ehuru något försvagadt,
följde med ny-romantiken till Sverge. Biberg
förkastade år 1822 läran om folkets suveränitet.**)
Geijer tadlade 1823 det system, hvilket, som
han sade, sökte upphöja den i sina individuela
enheter, liksom i sina atomer, upplösta oorganiska
massan under namn af folk-suverän till
organiserande princip; ***) och på ett annat ställe
kallade han folk-suveränen ett hjermpöke, f) och
*) S. st. s. 383, 384.
**) Svea 6. 85, 86. Litt. Tidn. 1824, s. 147.
***) Geijers saml. skrifter I. 4. 137, 133. 134.
f) S. st. s. 178. Se ock Vidräkning och Retorm, s. 226.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
