Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om Samhälls-fördraget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tborgnys tal mot Olof SköfcWnung, likaså en
oräknelig mängd uppträden ,i så iväl vår egen,
sota i andra staters historia; ja hvarje ömsesidigt
utbyte af regeatens k«aung»försäkrari mot falikets
hyllningsed. Under svenska frihetstiden utfc&ladefe
läran, redan ¡17 26 *)(Och aåltrfrarogent ooh med
¡oförställd öppeöhet, ooh den ingick i många-filosdfees
vefcenskaipligasyBtemer. Genom ItoueseauV Coittrat
Social bltff den känd ocfc älskad, i hela Europa;
ej endast af si#tsmftn och lätfda, uijan oek al den
stora, läsande allmänheten. Den l blef en
hufvud-saklig beståndsdel ’ i rationalismens åsigt 3if
¡samhället. Man antog, a)tt ett folk hade till .följd
af sin suveränitet rättighet att sjeltft bestämma,
huru det önskade styras, eth latt /sedermeva på
vissa öfvörenskomna villkor (genom ett
samhällsfördrag) öfverlåta (delegera) denna istyrfelaemagt,
åt hvem det ville. Nils v. Rosenstein igökte till
och med hos sin läijumge Gustaf ,den Qerde «Adolf
inplaata den satsen, att konungarnas $mgt ooh
höghet vore dem gifna af ,folket. **)
En dylik grundsats bekämpades B&turligtvis
af reaktionen och med alla möjliga VÄpen. Se
t. ex. de ord, vi nyligen anfört efter Haller,
hvilken först var en beundrare och sedermera en
motståndare af Rousseau. Svenska ultraismen
kämpade på samma sätt. Med hela magten af
*) Ärlig Svensk, s. 366.
**) Biogr. Lex. 19* 253.
VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
