Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om Republiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättas vanligtvis (ut plurimum praeficiuntur aliis)
de elakare, (maligniores) som utmärka sig genom
slughet och knep, (calliditate et artibus) och som
hunna genom fruktan för straff hålla de öfriga
till underdånighet och slafveri. Men dessa
upp-syningsmän (praefecti) våga ej gå utom de dem
föreskrifna gränserna. Det vill för nämnde
vetenskapsman synas, som skulle Swedenborgs
anförda ord, och i synnerhet hvad der säges om
maligniores och preefecti, utgöra den lilla
verklighet, med tillhjelp af hvilken Atterboms fantasi
uppgjort sin ofvan åberopade teckning. Men
hvad som synes tydligt, är, att Swedenborg på
nu anförda ställe tecknat helvetet, alldeles icke
såsom en fristat, utan tvärtom såsom ett
samhälle, underkastadt en despotisk satrapstyrelse,
grundad på slafvens fruktan för straff. Att
Swedenborg icke hyste någon ovilja mot den
republikanska samhällsformen, hafva vi funnit
ytterligare och ganska tydligen ådagalaggdt genom
följande hans år 1736 nedskrifna ord:*) Orsaken
(till Hollands välgång) tyckes vid närmare
eftersinnande vara den, att Holland är en republik,
hvilken styrelseform är Gudi mer behaglig än
den oinskränkta monarkien. I republiken egnas
icke dyrkan åt någon menniska, det enda föremål
för dyrkan år Gud. I Holland råder ock hög
grad af frihet; inga slafvar finnas, utan alla äro
*) Swedenborg och hans skrifter af W. White, s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
