Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Om bördsadel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dm enda ärftliga institution i statm, skulle också
svårligen länge såsom sådan kunna bibehålla sig.
Monarkerna känna derföre rätt väl sitt eget och
statens intresse, då de fasthålla institutionen af
m ärftlig adel och derpå lägga stor vigt. En
konstitutionell adel är tronens och statens stöd.*)
Ånnu 1829 hyste Geijer ungefår samma tankar.**)
Fosforisterna vid sitt första uppträdande
försvarade det ärftliga adelskapet icke med samma
ifver. År 1810 sågs Hammarsköld tala till och
med mot nämnde inrättning. ***) Men sakens
så kallade poetiska sida och dess sammanhang
med ny-romantiken i öfrigt, ställde snart partiet
också härutinnan under Geijers fana. Palmblad
sade derföre: att censoratet (granskningsrätten)
i staten borde utöfvas af en nationens adel,
nämligen de upplystaste och ädlaste;–men för att
m sådan röst må kunna göra sig hörd, så måste
det gifvas ett bildadt stånd, som äter sitt eget
bröd, som genom sin betydelse känner sig
upp-manadt att vara det första i bildning och
ädelhet: och detta stånd måste vara ärftligt; ehuru
icke med privilegier på bekostnad af de öfrigas. f )
Som fantasiskald älskade Atterbom
riddare-lifvet för dess poetiska glans, och som ny-roman-
*) S. st.
**) Carl Johan och svenskarna 4. 345. Tidn. Dagen
d. 3 April 1846.
***) Läsn. i hvaijehanda.
f) Litt. Tidn. 1821, s. 740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
