Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Folkskola, folkupplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de första begreppen i vetenskaperna, och Gud vet
allt, det år visserligen högst ytligt och falskt sedt.*)
I dessa ord ligger en sträng förkastelsedom öfver
nutidens bemödande för folkupplysning, folkskolor,
bildningscirklar m. m. Med uttryckliga ord blefvo
ock de förra af Geijer förklarade obehöfliga. All
folkundervisning, sade han, innefattas i
religionsundervisningen, hvilken hör till prestema;**) ty,
yttrade han på samma ställe, säg bonden, att han
skall lära sig läsa, och skaffa sig kunskaper ur
andra skäl än för sin religions skull, upphöj för
honom, så mycket ni vill, den egna fördelen af
undervisningen. Han skall säkert finna det i
detta afseende beqvämare att lära ingenting, eller
om han lär, så sker det af vinningslystnad, och
han lär med detsamma på att bli skälm, hvartill
tonen bland folket, ej så utan skäl, stämplar de
små upplysnings-kaxama i hopen. Således skulle,
enligt Geijer, en bonde aldrig kunna af ren och
oegennyttig vetgirighet ledas till inhemtande af
andra kunskaper än religionslärans! — Ytterligare
sade han: ***) i det rent praktiska, såsom
åkerbruk, slöjder, bergshandtering, duger ingen annan
upplysning för bonden, än den mundtliga
uppmuntran och exemplet. Hvarföre en bonde ej
skulle lika väl som en herreman kunna ur en
bok, en tidning, hemta upplysningar om t. ex. ett
*) Geijers saml. skrifter 1. 5. s. 99.
**) Litt. Tidn. 1813, s. 169.
***) Geijers samL skrifter 1. 5. s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
