Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Folkskola, folkupplysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning; — eller trodde man verkligen, att de
fortsatta studierna, att filosofien skulle sluta med ett
upprigtigt instämmande i bekännelse-skrifternas
dogmer och mysterier?
Ännu till en tid fortgick Geijer i samma
rigtning och kastade sneda blickar på
vexel-undervisningen, påstående 1829, att dess rätta
verksamhet borde vara icke inom, utan utom,
eller bredvid skolan, och att den icke borde
underkastas någon reglementering. *) I afseende på
lancaster-metoden gjorde sig Uppsala-ultraisterna
qvicka, genom att omtala, huru den skulle
bort-lancastrera bondens sunda förstånd; och man
påstod, att de lägre klassernas barn icke borde
erhålla annan undervisning än i kristendom,
kanske ock i skrifva och räkna; — likaså att all
annan lexläsning vore skadlig, äfven för deras
sjelfständighet och karakter;**) detta ännu 1825,
och året derpå försäkrade Atterbom, att
half-upplysningens frukt skulle ofelbart blifva hel
oduglighet, ***) och i Lycksalighetens ö f) parodierade
och gäckade han vexelundervisnings-skoloma
under namn af kackelstugor.
Så utbildades och utbreddes den sedermera
länge och ofta hörda åsigten, att half upplysning
är skadlig och sämre än ingen; d. v. s. att mor-
*) Geijers saml. skrifter 1. 4. s. 252.
**) Svea 8. s. 92-101.
***) Svea lO. 2. s. 191.
f) 2:a uppl. s. 283.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
