Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Undervisningens gemensamhet och läroämnenas inbördes ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappt hafva, annan nytta än några glosor och
fraser, sand: den formella tankeöfning, den s. k.
sjalsgymnastik, som språkets grammatik medförde;
men som kunnat wintias dels genom lika noggrann
läsning af andra’ i’ både det alliqänna och
vetenskapliga lifvet mer förekommande språk, d. v. s.
de lefvande; dels. under förvärfvande af andra,
på en gång själåTgymnasticerande och praktiskt,
nyttiga kunskaper, t. ex. de matematiska» Hatt
kom alltså på den tanken, att i lägre klasser,
borde föredragas endast sådana ämnen, som vore
gagneliga för lärjungarna, ehvad baoa dessa ock
sedermera valde;—- att. latinet derföro icke borde
läsas fört än i högte klasser och blott af dem,,
som efterstjräfvade den högre, s. k. lärda bildn
ningen; ’att läroverken sålunda kunde ocb
borde vara för allaålags lärjungar så länge sona
möjligt gemensamma, i stället för att som nu,
genast i gossåren skilja det uppväxande slägt^t
åt i olika undervisningsverk, nära nog efter stån-’,
den; t. ex. krigsakademien för krigsbefäl, mest
adel; trivialskolor för ämbetsmän, mest préster;
apologistier för borgerskap och folkskolor för
allmogen. Med ytterligare utveckling af samma
tanke*) föreslog han* att skolans läroämnen borde
meddelas i den ordning, hvari de voro
lämpliga för lärjungens växande fattnings-förmåga,
*) Nyssnämnde Försök att närmare bestämma
frågorna om undervtsnings-verkens reform, s. 41—46.
vi. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
