Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 1. Ultraismens stridskrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dén tidens reaktionära samhällsläror. Orsaken
känna vi ej. Några sade honom vara hänförd af
dé tyska ultraisterna, och i synnerhet af Haller;
men detta har han sjelf med ovilja förnekat. #)
Hvad än var orsaken; följden blef, att Järta gick
snart kanske lika långt ut på den ultraistiska,
som förut på den liberala sidan. Det offentliga
framläggandet af dessa hans nya tänkesätt tyckes
hafva blifvit föranledt af riksdags-uppträdena 1823,
af K. H. Anckarsvärds opposition, samt af
tidningarnas bemödande att som bevis för landets
nöd framlägga listor på egendomar, der skatten
öfversteg inkomsten o. s. v.; — tillika af
orimligheten i åtskilliga oppositionens påståenden,
t. ex. att en fiende ej kunde strängare beskatta,
ån hvad vi sjelfva ålaggt oss. **) Uppbragt
öfver dessa företeelser, utgaf Järta åren 1823
och 1824 tidskriften Odalmannen med Bihang,
i hvilka han sökte nedsätta lärorna om
stats-fördrag, om allmän folkvilja, om konstitutionella
former, om statistiska tabellers värde m. m.;
och å den andra hyllade några ultraistiska
åsig-ter och uppsatser, bland andra Geijers då mot
Richert utgifaa skrift: Nytt ett och annat.##*)
Allt detta skedde med så mycken qvickhet och
lärdom, och med så hänförande stil, att många
käiide sig öfvertygade. Vid samma tid flyttade
*) S. st. s. 126, 127.
**) S. st. s. 74—95.
***) S. st s. 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
