Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 3. Ultraismens motståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i början af sitt inträdestal säga: Grefve Axel
Fersen hade den lyckan att födas vid uppgången
af frihetms tidehvarf (1719).––Det
ropade på frihet och säkerhet, *) och äskade en
verklig lag, som befäste dem. Med redlighet
gjordes den och antogs utan list; *) felaktig,
genom mennisko-förståndets brist,–-men i
viss bemärkelse friare än något annat rikes
grundlag. Nationen fick ett inflytande i lagstiftningen
och beskattningen; hon fick ett värde, hon fick en
tanke. Det var nu, det blef en lycka att födas.
Det var värdt att tänka, då tankarna fingo
föremål, värdiga en menniska och en medborgare.**)
Dessa ord voro ett bland de första försöken att
göra rättvisa åt frihetstiden. De ökade ock
mag-tens ovilja mot Akademien. Dennas
sammanträden blefvo förbjudna, och Leopold flyttade för
någon tid till Linköping. Vid sitt anträde till
regeringen återställde Gustaf Adolf det vittra
samfundets verksamhet. Under en så
envålds-sinnad och ljusskygg konung kunde visserligen
friare öfvertygelser icke öppet uttalas; men att
sådana hos många Akademiens medlemmar
före-funnos, sågs på flere sätt. Åren 1797-—1801
utgaf Georg Adlersparre sin frisinnade tidskrift
Läsning i blandade ämnen. Deruti deltogo trenne
Akademiens medlemmar, Lehnberg, Leopold och
*) Hänsyftningen på 1789 års frihets- och
säkerhetsakt är tydlig.
**) Sv. Akad. handl. 1. 5. s. 322, 323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
