Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 4. Fälttågen mellan Stockholms-liberalismen och Uppsala-ultraismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Striden med oförminskad ifver. Den öfvervägånde
reaktionära karakter, nämiide riksdag erhöll, torde
till en del kunna förklaras genom den inverkan
på allmänna tänkesättet, som utöfvades dels af
Askelöf genom dennes nu utkomna tidning: Den
objudna gästen; dels af Geijer, hvilken, nu för
första gången riksdagsman, uttalade och med
kraftfen af sitt snille försvarade ultraismens
grundsatser. *) Men det var också nu, som på
motsatta sidan framstodo personer, hvilka sedermera
blefvo af mycken betydenhet, näml. Crusenstolpe
och L. J. Hierta.
Aret 1830 hjelpte liberalismen långa stycket
framåt. Richert och Ankarsvärd lemnade åt
allmänheten sitt förslag till National-representation;
hvaijemnte fransyska, belgiska och polska
revolutionerna gåfvo åt de liberala idéerna en mycket
ökad fart, och som dessas talman framstod det
nyssnämnda Aftonbladet.
Vid ifrågavarande tid började liberalismen
undergå en förändring, som icke bör lemnas obemärkt.
Bemälte politiska samhällsåsigt har nämligen två
sidor: frihet och jemnlikhet; eller med andra ord:
republik och demokrati. Svenska liberalismens
öfvervägånde rigtning före år 1830 hade varit
*) Några bland dessa hans anföranden hafva blifvit
tryckta i Geyers’ saml. skrifter I. 7. s. 242—287; några
andra återfinnas i Karl Johan och Svenskarna 4. s. 329
—347. Att nr riksdags-protokollerna uppsöka och citera
dessa utlåtanden, dertill hafva vi saknat tillfälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
