Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - STRIDEN MELLAN UPPSALA-ULTRAISMEN OCH STOCKHOLMS-LIBERALISMEN - 5. Tegnérs förhållande till de politiska partierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfyerdrift. Se här sjelfva orden: *) Om den
oroliga tiden skall kunna vänta sig lugn, om
lagbunden frihet skall få en plats i styrelsen; så
blir det troligtvis endast genom de moderatas
be-medling. De erkänna den abstrakta rigtighetm
af de så kallade nya och konstitutionella lärorna;
men de öfverse ej derföre den vigt, som de gamla
ega genom sitt historiska ursprung. De tro, att
de nya formerna ännu på många ställen skulle
upplösa staten; men äfven att de gamla mindre
skulle sammanhålla än förstena dem. De tro,
att de förra ännu ha för liten historisk kärna,
och de sednare för litet organiskt lif. Men de
tro tillika, att det nya är för kraftfullt för att
kunna tillbakavisas, och det gamla för inrotad/t,
för att kunna genast fördrifvas. De tro, att
striden är för tvetydig, för att kunna eller böra
slutas med enderas undergång, och att en billig
jemnkning är det enda, som kan rädda verldens
lugn och Europas bildning. Vi lefva, tänka de,
under en öfvergångs-period; den närvarande tiden
måste nöja sig med provisoriska åtgerder; stellaget
faller, när huset innanföre är färdigt. — Till
detta parti höra, som man säger oss, på flere
ställen furstarna sjelfva, och vi böra hoppas, att
de snart öfver allt skola höra dit; ty de gynnade
klassernas anspråk känna snart inga gränsor;**)
*) Tegnérs saml. skrifter 3. s. 129.
**) Afser bördsaristokratiens fordringar och det
understöd, de erhöllo af tyska ny-romantiken och af Uppsal»-,
ultraismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
