Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Almqvist öfvergår till oppositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej ia litteratörer uppvaktade honom, dels
offentligen* med beröm i sina skrifter» dels personligen1
med samma sina skrifter i hand; och detta skedde
till och med’ al en och annan, som ville anséä’
för en oberoende och sjelfständig Gato. Denna
Almqvist-dyrkan var ett sorgligt uppträde; ett’
förebud till svenska vitterhétens förvandling från’
gullåldernö renhet till en silfverålder; och till en >
sådan som’ redan nu genom åtskilliga ergfläckar
tycktes visa en nära förvandtskap till kopparen, i
Den var stundom något än sämre; nämligen ett
det litterära lyekeökeriets lumpna smicker för
allmänna opinionens cultus-minister, hvilken egde •
att från sin upphöjda plats utfärda -öppna, inför’
en stor mängd läsare gällande fullmagter på
snille, talent och författareära. För att vinna
en dylik opinionens knapphåls-stjerna smickrade
och smyckade man utdelaren Almqvist med
namnet af icke blott Storkors, utan af konung i
snillets verld. Undantag funnos likväl, och till
beder för svenskarqe många nog. Den
skarpsynte och oförskräckte Palmblad uppträdde mot
både förvillelsen och förvillaren; likaså, och på
det metet grundliga sätt, Fahlcrantz. Dessa följ-’
des af flere andra, t. ex. Snellman och Geijer,
om hvilken sednares uppförande mera framdeles.
Ganska hugneligt var ock svenska nationens eget >
uppförande. Till en början, och frapiakjotna af
kraftiga och ofta upprepade tidningspuffar, be-r
gåfvo sig våra redliga landsmän, till bokjådorna •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
