Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Geijers affall från ultraismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysande, ofta sins emellan stridande idéer, som
inom sferen af hans snille trängde hvarandra
fram och tillbaka? Näppeligen. Och kanske var
det i känslan häraf, som han 1838 utropade sitt
bekanta: lappri med alla
systemer.*)–Osammanhanget och motsägelserna måste emellertid
hos hvaije eftertänksam läsare minska tilliten.
T. ex. på hvilkendera Geijer skulle man tro;
på den, som 1811—1834 häftigt försvarade, eller
på den, som 1838—1846 häftigt fördömde
ståndsrepresentationen? på den, som ifrigt talade mot,
eller på den, som lika ifrigt talade för
skolreformen, folkupplysningen, tryckfriheten, allmänna
valen m. m. Vanligtvis utmålade Geijers inbiil—
ningskrafit den för tillfallet rådande åsigten så
lefvande, så lysande, att han sjelf hvaije gång
blef öfvertygad om dess verklighet och
företräde. Men hvilkendera målningen, hvilkendera
åsigten skall läsaren tro vara Geijers egentliga
öfvertygelse, eller vara den med landets bästa
öfverensstämmande? Månne man ej frestas till
hvaijehanda tvifvel? Och, hvad mycket vigtigare
är, månne ej’ ofvannämnde brist på bestämning
hos liberalismens förnämsta taleman efter 1838
har inympat samma fel på hans sednare anhängare,
vare sig liberala eller grå, och månne den ej
i betydlig mån bidragit till det vacklande fram
och tillbaka, som utmärkt reform-åsigtema under
*) Geijers saml. skrifter 1. 8. s. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
