Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Geijers affall från ultraismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sista 15 åren? Och slutligen! månne ej denna
frånvaro af en bestämd plan, ett till
föreningspunkt framhållet system varit ett stort hinder
mot den förmedling, Geijer, liksom mången annan
fosterlandsvän, önskade åstadkomma.
Andra orsaken till försoningens uteblifvande
låg i det sätt, hvarpå Geijer vid denna brytning
behandlade sina gamla vänner, och framlade sina
nya läror; och detta utgör affallets minst vackra
sida. De stora ord, de stolta magtspråk, som
der-vid stundom begagnades, ingåfvo motvilja.
Palmblad skref: åtminstone tills de nya åsigtema
blifvit färdiga, hade affallet kunnat gå för sig
utan denna pomp, dessa stora åthäfvor, detta
ideliga: »Jag tackar Gud!» med der till hörande
pukor och trumpeter.*) Ån mera hindrades
försoningen genom de svåra beskyllningar, med hvilka
Geijer angrep sina förra vänner och lärjungar.
Bland motsägelserna i hans karakter har nämligen
Palmblad anmärkt en sällsam blandning af öfvermod
och ödmjukhet. **) Så var det ock. Man träffar
ofta i Geijers skrifter stycken, öfver hvilka
utbreder sig det varmaste och skönaste solljus af
kärlek, mildhet, ödmjukhet. Vid andra tillfällen
deremot, och i synnerhet under iråkad polemik,
uppenbarade sig en helt olika anda. Hans air
hautain tadlades flere gånger redan under de
*) Litt. Tidn. 1838.
*•) Sv. Litt. Tidn. 1838, s. 600.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
