Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ultraismens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur motsatta politiska partier, men alltid med
gemensamt syfte till mensklighetens ljus och förädling.
Sjelfstyrelsen, den fria statsförfattningen, har af
ultraistema Atterbom och Geijer blifvit i teorien
motarbetad, häftigt motarbetad; men i praktiken,
just genom den rena andan i deras författareskap,
främjad. Ty de enskilda samhällsmedlemmames
moralitet och förmåga af personlig sjelfstyrelse
är ett oeftergifligt villkor för möjligheten af
statens. Dygden, sade Montesquieu, är
republikens princip.
Ultraismens religiösa följder, de närmaste, äro
redan i fjerde häftet af dessa Bidrag framställda.
Efter en skola, som ofta satte förnuftet
under känslan, under den absoluta åskådningen,
måste de intellektuella följderna blifva i åtskilligt
mindre tillfredsställande. Denna sida af saken får
likväl ingalunda förbigås; emedan den utöfvat och
ännu utöfvar mycket inflytande på såväl författare
som allmänhet. Vi hafva sett, huru flere ultraismens
politiska satser stodo i öppen strid mot förnuft
och rättskänsla; och huru, för att kunna
åtminstone skenbart bevisa dem, lärans anhängare
tilläto sig att åsidosätta, stundom afsätta just detta
sunda förnuft, och att i stället använda känslor,
infall, magtspråk, liknelser, högtrafvande ord samt
långa tillkrånglade .fraser, hvilka man utgaf för
alster, de förra af absolut åskådning och
siareblick, de sednare af filosofisk djupsinnighet. Man
lyckades till en del och till en tid; så mägtigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
