Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ultraismens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var Geijers snille, understödt af Atterbom och
af den i mycket reaktionära tidsandan. Men
härigenom bildades ock en både skrifvande ooh
läsande allmänhet, och den tämligen talrik, som
ansåg ett dylikt författareskap vara höjden af
snille och djupsinnighet; — en sinnesstämning,
som föraktade det enkla, tydliga
framställningssättet såsom ytligt och platt; — en allmänhet,
som satte föga värde på klar uppfattning, sträng
bevisning och bestämdt resultat; men så mycket
mer på granna liknelser, varma känsloutbrott,
mystiska orakelspråk; dervid antingen icke
märkande eller icke bryende sig om motsägelserna och
osammanhanget; — en skola slutligen, som ofta,
till och med i vetenskapliga, i praktiska
undersökningar, använde känsla och fantasi mer än
förnuft, liknelser mer än skäl. Tegnér, ehuru
kämpande mot fosforismen, bidrog likväl till en dylik
missrigtning, i ty att äfven han ofta nog bevisade
mer genom bilder och infall än genom
förnuftsslut. För snillen af första ordningen kunde detta
gå an, till och med lyckas. Men hos en hop
medelmåttiga härmare urartade det till ett
jagande efter känslohäfhingar, fraser, sökta
klyftig-heter, retoriska styltor; — ett skriftställeri, lika,
ja än mer uppskrufvadt och onaturligt, än det
gamla mycket tadlade fransyska maneret; — ett
skriftställeri slutligen, som, misskännande värdet
af klarhet och bestämning, frambragte konstalster,
tänkta och utförda på sådant sätt, att läsaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
